|
|
 |
Aminosyra
: Proteiner byggs upp av aminosyror. I proteiner finns 20 olika sorters aminosyror.
Antibiotikaresistens
: Motståndskraft mot ett eller flera antibiotika.
En antibiotikaresistent bakterie kan växa och dela sig även i närvaro
av det antibiotikum,som bakterien är resistent mot.
Anti-cancergen
: Gen som beskriver ett protein som
normalt hindrar cellen från att dela sig. Vid utveckling av
cancer slås vanligen en sådan gen ut.
Antisensteknik
: En metod att stänga av en gen genom
att hindra att protein tillverkas från genen.
Arvsanlag :
En individs uppsättning av gener, det vill säga beskrivningar
av olika proteiner.
Biobank:
En samling blod-eller vävnadsprover, från vilka man
kan göra DNA-analyser. De har oftast samlats ihop i
sjukvården och proverna kan därför kopplas ihop med
annan information om givarnas hälsotillstånd. Storskaliga
analyser av sådana banker kan användas för att hitta gener
inblandade i olika sjukdomar).
Blödarsjuka:
En ärftlig sjukdom där man saknar ett protein som är nödvändigt
för att blodet ska koagulera. Därmed tar det lång tid för sår att
läka och blödningar att upphöra.
Brosk :
Ett poröst men hårt material i kroppen. Brosk finns bland
annat i näsa, öron och menisker.
Bt-gen :
Gen från bakterien Bacillus thuringensis, som beskriver
ett protein som är giftigt för vissa skadeinsekter. Genen
kan därmed ge växter motståndskraft mot dessa.
Budbärar-RNA :
Då informationen i en gen ska användas för att bilda ett protein
börjar cellen med att skapa en kopia av genen (=beskrivningen
av proteinet). Denna kopia bildas av ett ämne som heter RNA, och
kallas därför budbärar RNA. Kopian kommer sedan att användas i
cellens proteinfabriker, ribosomer, som instruktion för hur de ska
tillverka proteinet.
Cancergen
: En muterad (förändrad)
variant av genen för ett protein som kan delta i att sända
en signal till cellkärnan om att cellen ska dela sig. Om genen
för ett sådant protein fått en förändring, som gör att proteinet
hela tiden skickar en sådan signal, kallas den förändrade genen
för en cancergen.
Cell
: Livets minsta enhet. Ett utrymme,
omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning
arvsanlag för sin art, plus de proteiner och andra ämnen cellen behöver
föratt överleva.
Cellmembran :
Ett starkt men smidigt membran som avgränsar cellen från
omgivningen.
Cellvägg
: Cellvägg finns hos växter och bakterier. Den är en hård och stark
yttervägg utanför cellmembranet. Den skyddar cellen
från omgivningen och ger cellen en fast form.
DNA
: Det kemiska ämne (molekyl) som bär våra arvsanlag.
DNA-medicin
: Medicin som består av DNA-molekyler. Inne i kroppen tar
sig dessa in i en lämplig cell, som därigenom kan tillverka de
proteiner som beskrivs av DNA-molekylen.
Downs syndrom
: Utvecklingsstörning orsakad av att man har ett exemplar för
mycket av kromosom 21. Människor med Downs syndrom har
karaktäristiskt utseende, får ofta hjärtproblem och åldras i förtid.
Embryodiagnostik
: Att man efter provrörsbefruktning tar några celler från det tidiga
embryot och analyserar dem innan man bestämmer sig för vilket
embryo som ska planteras in i livmodern.
Embryonal stamcell
: Cellkultur med celler som delar sig och som i princip
skulle kunna ge upphov till alla olika slags celler i kroppen.
Enzym
: Protein som utför (katalyserar) en kemisk reaktion.
Exempelvis är alla de proteiner som utför olika steg i ämnes-
omsättningen enzymer.
Essentiella aminosyror
: Aminosyror som människokroppen inte själv kan tillverka och som
vi därför måste få i oss med födan. Av en naturens nyck är dessa
aminosyror sällsynta i de grödor som ger hög avkastning (exempelvis
vete,majs,ris och potatis), vilket gör att man måste äta antingen baljväxter,
soja, kött eller fisk för att få i sig tillräckligt av dem.
Forskningsetisk kommitté
: Kommitté som finns vid varje sjukhus med medicinsk forskning. Den
ska göra en etisk granskning av all forskning som sker på människor
och väga nyttan med forskningen mot olika tänkbara risker och obehag.
Där sitter aktiva forskare och läkare tillsammans med lekmän (exempelvis
präster, författare och politiker).
Fosterdiagnostik
: Undersökningar av ett fosters hälsa. Alla blivande mödrar erbjuds
ultraljudsundersökning. Om man då konstaterar allvarliga
missbildningar följs dessa ofta upp med att man tar ut celler från
fostervattnet och gör en kromosomanalys. Om en blivande mamma har
goda skäl att misstänka en kromosomavvikelse eller en ärftlig sjukdom
kan hon begära att man gör ett fostervattensprov och gör kromosomanalys eller
gentest. Det är även så att när mamman är äldre än 35 år blir hon erbjuden
att göra ett fostervattensprov.
Fostermosaik
: Djur där celler från två olika embryon slagits ihop, så att
man får ett djur där olika celler har olika arvsanlag.
Fältförsök
: Tänkbara nya grödor odlas på mindre arealer för att man ska
studera hur de fungerar under normala omständigheter ute på åkern.
Gelelektrofores
: Metod att sortera biologiska molekyler,
exempelvis DNA-molekyler, av olika storlek. Detta sker genom
att en elektrisk spänning tvingar de laddade molekylerna att vandra
in i en geleaktig massa, där långa molekyler korsbundit med
varandra och bildat ett snårigt nätverk. För DNA-molekyler sker
sorteringen genom att molekylerna får allt svårare att ta sig fram
i nätverket ju större de är. En lång DNA-molekyl förflyttar sig
långsammare än en kort.
Gen
: Den del av en DNA-molekyl som beskriver
ett protein. Till genen räknas ofta också omkringliggande DNA-sekvenser
som styr hur ofta och när genen används.
Genbank
: Samlingar av växter och frön. Dessa
skapas för att bevara en stor mångfald av olika varianter och
sorter av de grödor som används i jordbruket, samt av grödornas
vilda släktingar.
Genbibliotek
: Ett genbibliotek från en viss art får man
om man tar dess arvsanlag, klipper sönder dem i överlappande
DNA-fragment och sätter in dem i en bärare (exempelvis en plasmid).
I DNA biblioteket kan man då hitta varje tänkbar del av artens arvsanlag.
Genbibliotek används framför allt då man vill isolera en ännu okänd gen.
Genetisk integritet
: Människans rätt att själv få ha sina gener
ifred och själv avgöra vem som ska få reda på hur hennes
arvsanlag ser ut.
Genetiska fingeravtryck
: Metod där man undersöker delar av DNA-molekylen,
som inte beskriver några proteiner för att undersöka om två prover
kommer från samma eller olika individer. Eftersom föräldrar har hälften
av sina arvsanlag gemensamma med sina barn kan metoden också
användas för att avgöra faderskapsfrågor, både hos människor och djur.
Genkonstruktion
: Det man får då man klippt och klistrat DNA-molekyler.
Genmanipulation
: Att föra in nya gener i en levande varelse
(bakterie, växt eller djur), eller att på annat sätt förändra dess
arvsanlag.
Genom
: En levande varelses hela uppsättning av
arvsanlag.
Genteknik
: Tekniker där man arbetar med DNA-molekyler.
Idag kan man med dessa tekniker hitta de DNA bitar som bär
olika gener, föra in nya gener i olika varelser och analysera både
gener och sådana avsnitt på DNA-molekylen där inga gener finns.
Gentest
: Test för att undersöka vilken variant en
individ har av någon gen. Idag finns ett stort antal tester för att
avgöra exempelvis om man bär genen för en allvarlig ärftlig sjukdom,
om man har en gen som ger hög risk för en viss cancerform eller om
man har en gen som ger hög risk för biverkningar av ett läkemedel.
Genvariant
: Många gener finns i olika former,
varianter, hos olika människor. Exempelvis kan somliga
människor ha genvarianter som ger dem blå ögon, medan
andra har genvarianter som ger dem bruna ögon.
GMO
: Förkortning av genmodifierad organism.
HUGO-projektet
: Ett projekt under 1990-talet för att fastställa
ordningsföljden av DNA-bokstäver i hela människans arvsmassa.
Hybrid DNA-teknik
: Annat ord för rekombinant DNA-teknik. Se detta ord.
Hypofys
: Körtel i hjärnan som bland annat bildar tillväxthormon.
Insulin
: Hormon som reglerar blodsockerhalten.
Diabetiker bildar för lite insulin.
Kloning av en gen
: Att isolera och mångfaldiga en DNA-bit där genen ifråga sitter.
Kloning av en individ
: Att skapa flera genetiskt identiska individer.
Kromosom
: En kromosom är en DNA-molekyl.
Hos växter och djur ligger DNA-molekylerna i cellkärnan,
men då cellen ska dela sig upplöses det membran som avgränsar
kärnan, kromosomerna hamnar ute i cellen och lindar samtidigt
ihop sig till korvliknande strukturer som är möjliga att studera
under mikroskop. Dessa strukturer bildas av varsin DNA-molekyl
och ordet kromosom associeras ofta med dessa strukturer.
Kromosomavvikelse
: Att man har för många kromosomer, för
få kromosomer eller att delar av kromosomer försvunnit eller
bytt plats med varandra.
Kromosomanalys
: Att man med mikroskop studerar celler som
håller på att dela sig för att ta reda på om de innehåller rätt
antal kromosomer och om dessa ser ut som de ska.
Kärnöverföring
: Att slå ihop en liten kroppscell från ett
djur eller en människa med en äggcell som berövats sin cellkärna.
Därmed erhålles en cell som kan utvecklas till ett embryo och som
har samma arvsanlag som den individ som donerade kroppscellen.
Detta embryo kan sedan antingen utvecklas till en klonad kopia av
den individ som donerade kroppscellen. Eller användas till att göra
embryonala stamceller som är genetiskt identiska med individens
egna celler.
Ligas
: Ett protein som kan klistra ihop
DNA-molekyler med varandra.
Ligering
: Den process där man klistrar ihop
DNA-molekyler med varandra.
Mikroinjektion
: Att man med ett tunt glasrör för in
DNA i en stor cell, ofta ett befruktat ägg.
Mitokondrie-DNA
: DNA som finns i mitokondrierna, små
kroppar i växt-och djurceller som ligger utanför cellkärnan.
Eftersom inga mitokondrier kommer från en spermie till det
befruktade ägget ärver ett barn allt sådant DNA från sin moder.
Mutation
: Förändring i arvsanlagen.
Onkgen
: Cancergen. Se detta ord.
PCR
: Metod att mångfaldiga en del av en
DNA-molekyl i ett prov. Kan användas även om det DNA
som ska mångfaldigas bara finns i något enstaka exemplar
i provet.
Plasmid
: Ringsluten DNA-molekyl som kan finnas i
en bakterie vid sidan av bakteriens huvudsakliga DNA-molekyl.
Har allt som behövs för att kopieras och bli omhändertagen av
bakteriens ordinarie system för att sköta om sina arvsanlag.
Promotor
: Se styrsekvens.
Proteiner
: Molekyler som utför nästan all
aktivitet som sker i levande varelser. Består av byggstenar
som kallas aminosyror.
Reglerande protein
: Protein som styr hur mycket olika gener
i en cell ska användas, det vill säga hur mycket som ska bildas
av de proteiner genen beskriver. Detta sker genom att det
reglerande proteinet binder de styrsekvenser som sitter på DNA-
molekylen strax före beskrivningen av proteinet. Genom att binda
dit kan det reglerande proteinet göra det svårare eller lättare för
de processer att starta, som leder till att informationen i genen
används för att bygga proteiner.
Rekombinant DNA-teknik
: Gammalt namn för teknikerna att klippa och
klistra med DNA-molekyler och föra in de genkonstruktioner man
därmed åstadkommit i nya celler, till exempel bakterier.
Resistens
: Motståndskraft.
Resistensgen
: Gen som gör en cell eller hel organism
motståndskraftig mot gifter, sjukdomar, antibiotika etc.
Restriktionsenzym
: Protein som kan klippa DNA-molekyler vid
speciella igenkänningssekvenser.
Ribosomer
: Cellens ”proteinfabriker”, små kroppar
inne i cellerna som utför hopfogningen av byggstenar (aminosyror)
till nya proteiner.
RNA
: Ribonukleinsyra, ett molekylslag som
påminner om DNA och spelar flera viktiga roller i de processer
där informationen i DNA-molekylen används för att bilda proteiner.
Selektiv abort
: Abort som sker utifrån kunskap om
vilka gener eller egenskaper det barn som annars skulle
födas skulle ha.
Sekvens
: Ordningsföljd av byggstenar i en molekyl.
En DNA-molekyls sekvens är dess ordningsföljd av bokstäverna A,T,G och C.
Sekvensbestämning
: Att ta reda på i vilken ordning bokstäverna
ligger på en DNA-molekyl.
Shotgun-teknik
: Ett sätt att sekvensbestämma långa stycken
DNA genom att klippa det i överlappande bitar, sekvensbestämma
var bit för sig och sedan låta datorer pussla ihop de olika bitarna av
sekvensen med varandra.
Somatisk genterapi
: Att föra in nya gener i kroppsceller, som
inte kan utvecklas till könsceller. De nya generna förs därmed
inte vidare till kommande generationer.
Stamcell
: Cell som inte är färdigspecialiserad och
som då den delar sig bildar dels en ny stamcell, dels en cell
som utvecklas vidare mot någon av de celltyper som utför
olika arbetsuppgifter i kroppen.
Styrsekvens
: Ett område på DNA-molekylen, alldeles
före en beskrivning av ett protein, som har stor betydelse för
att avgöra hur mycket genen ska användas, det vill säga hur
mycket som ska bildas av det protein genen beskriver. Detta
sker genom att olika reglerande proteiner binder styrsekvensen
och antingen hjälper eller försvårar de processer som till slut
gör att proteiner bildas från genen.
Stärkelse
: Det ämne som potatismjöl består av.
Är uppbyggt av långa kedjor av enkla sockergrupper.
Terapeutisk kloning
: Att med kärnöverföring skapa ett embryo
från vilket embryonala stamceller odlas. De embryonala stamcellerna
kan därmed bli genetiskt identiska med cellerna hos den patient
som ska få transplantation.
Transformation
: Att föra in en ny gen i en cell.
Transgen
: Genmodifierad. Se detta ord.
Vaccin
: Ett ämne som sprutas in i kroppen och
som liknar ett smittämne. Genom att immunförsvaret reagerar
mot vaccinet kan man bli immun mot smittämnet.
Vuxna stamceller
: Celler i kroppen hos en vuxen människa
som inte är färdigspecialiserade utan delar sig varvid de ger
upphov dels till en ny stamcell,dels till en cell som utvecklas
mot en specialiserad cell.
Xenotransplantation
: Transplantation över artgränser.
Zygotisk genterapi
: Tanken att föra in nya gener i en människa
på ett sådant sätt att de nya generna kan gå i arv till kommande
generationer.
|
|
|
|
